IOGT-NTO I BJURÅKER
Här har jag lånat texter och information från främst boken IOGT-NTO 108 år i skogsbyarna Lennsjö och Furuberg som även finns att köpa på ex forngården i Bjuråker.

LITE BAKGRUNDSINFORMATION:
På 1800-talet var brännvin lika vanligt som kaffe eller te är idag och ingick ofta som en löneförmån. Gamla drack det mot sin värk och bebisar fick suga på en trasa doppad i brännvin för att sova lugnt.
Alla hade rätt att bränna sitt eget brännvin sk husbehovsbränning och bönderna fick koka och sälja. I Hälsingland tjänade bönderna lika mycket på sin försäljning av sprit som sin försäljning av lin.
Hembränningsapparaten var nåt som fanns i så gott som varje kök.
1829 drack svenskarna över 15 år nästan 1 liter brännvin var i veckan .
Nu var ju svenskarna outbildade och insåg inte att brännvinet gjorde  dem svagare och så orkeslösa att de knappt orkade arbeta utan de bara fortsatte sitt drickande och fattigdom och svält blev följden och till det lades missväxt, religionsförföljelse och ryssarnas  fruktansvärda härjningar.
I slutet av 1800 talet hade en tredjedel av svenskarna emigrerat till Amerika.
 
1860 förbjöd Riksdagen hembränningen men då brände folket i lönndom
Kyrkan  informerade folket om alkoholens skadliga verkningar och startade även nykterhetsföreningar. Ett av dom mest beryktade nykterhetsmötena hölls i Frisbo som var Bjuråkers största by midsommaraftonen 1940 men även om talarna var bra och ,medlemsantalet ökade  så  fortsatte folket med lönnbränningen.
På sockenstämman 1861 tog kyrkoherde Lars Landgren initiativet till att utöka antalet byavakter och ge dem större befogenheter för att lagen skulle efterlevas. I Bjuråker utökades antalet vakter med 130 personer som gick från gård till gård och ertappades någon med att koka sprit så fick denne order om att omedelbart upphöra med kokningen annars fängslades han och fördes inför domstol.
Byavakternas  uppgift annars var att hålla reda på ev konflikter i byn,ordna en fungerande brandvakt och se till att lösdrivare inte belastade gemensamma resurser.
 
IOGT BLEV DEN FRAMGÅNGSRIKA NYKTERHETSFÖRENINGEN
Den stora massan i Sverige bestod inte av något av dom 4 stånden adel, präster, borgare och bönder utan av folk som ingenting ägde förutom förmågan att kroppsarbeta. De kallades legohjon eller tjänstehjon, anställda som enligt en lag från 1664  legohjonstadgan reglerade tjänstetvånget fram till 1885 som innebar att varje arbetsför person var skyldig att arbeta för sin försörjning om denne inte kunde försörja sig på annat vis. fram till 1919 kunde polishämtning ske om den anställde lämnade sin arbetsgivare  innan kontraktsåret var över.
Legohjon stadgan reviderades ett flertal gånger och avskaffades 1926. En modernare lag kom 1944 hembiträdeslagen som i sin tur följdes av lagen om husligt arbete.
Dom egendmslösa brydde sig nog inte så mycket om vad kyrkan sysslade med i sina nykterhetsföreningar eftersom deras röst ändå aldrig fick komma till tals.
 

I byn Lennsjö i Bjuråker föddes 1841 Olof Bergström. Hans far var legohjon, dräng hos en bonde . Olof växte upp i en liten stuga med föräldrar och 9 syskon och denna bakgrund hade stor betydelse när han införde Godtemplarorden till Sverige.
En nykterhetsförening som växte upp som svampar ur jorden och som tilltalade skogarnas folk som bestod av en blandning av småbönder, torpare, pigor, drängar och senare när skogsavverkningarna kommit igång även kolare, timmerhuggare, timerkörare och flottare.
Olof Bergström lyckades få folket att förstå att dras nöd till  mångt och mycket berodde på  brännvinet.
 

NYKTERHETSFÖRENINGAR I BJURÅKER
Runt sekelskiftet fanns över 20 IOGT loger i Bjuråker. Den  första IOGT logen i Bjuråker startade i Brännås 1883  (Logen 365 Gustaf Säfström) och den andra i  Strömbacka (logen 1250 Strömbacka.) Andra byar och bruk i Bjuråker är Friggesund,Frisbo,Furuberg,Hedvigsfors,Holmberg,Lennsjö,Lia,Långmor,
Moviken, Norrberg, Norrdala, Västanjö och Ängebo .
 
1909 var ca 10 % av Bjuråkers invånare  godtemplare