Intervju med gertrud arvidsson gift rann


Jag kom till Strömbacka i Mars 1924
Jag hade satt in en annons i husmodern o ett svar var från förvaltare Brollin på Strömbacka så jag tog den platsen. Min familj är från Östergötland Västra Ny.

Jag skötte hela hushållet det fanns en barnflicka där oxå.

Jag träffade Ernst på godtemplarlogen här i Strömbacka och sen for jag hem i December men kom tillbaka i Mars o vi flyttade in här (Rann gården i Matsbo)  o har bott här i alla år. Farmor, Helge o Arvid flyttade på till hagen här på Strömbacka.(Ernst mor och två bröder)

Farmor hade då 2 kor, den ena sålde hon o den andra hade Ernst, Helge o Arvid en tredjedel var. Den köpte vi.

Jag gjorde ett litet trädgårdsland o potatisland det fanns redan. Jag vävde lite mattor o så till hushållet men fanns inte så mycket tid då jag hadde göra både ute o inne o Ernst var borta hela tiden. Dom ropade på han i ett.
Vi fick 2 flickor ,Majken o Britt o 10,5 år i mellan.

Det var vägglöss när jag kom hit. Vi drog ner tapertet o allt till timret o köpte medel på apoteket o sprutade sen tapetserade vi om. Det fick vi bekosta själva.

Fanns inga bekvämligheterv alls. Vi har toa ute o vatten från sjön. Ernst drog så vi fick vattenpump sen o slaskledning. Väldigt spring före.

Dom var hem 2-3 ggr från kommunen för vi ville ha toalett o eftersom vi inte ägde gården sa kommunen att om bolaget släpper till virke kan vi hjälpa er göra en utbyggnad,vi ville inte använda lillkammaren eller skafferiet  men bolaget ville inte. Sen dog svågern på pensionärshemmet o flickorna tyckte vi skulle ta den lägenheten då så vi fick det bekvämre. så nu har vi bott här 3-4 år.

Tvätt gjordes vid sjön. Koka i kittel. Han kom hem alldeles sotig o dann o tvätta sig vid diskbänken men det var bara att ta reda på.....

Jag gjorde om matordningen för jag har varit för att han ska ha riktig ordentlig mat.
Han gick 7 och hade smörgås med. Ibland åt han hos farmor o ibland på sommaren cyklade han hem. Lättare lunch och rejälare middag o kaffe till kvällen.Ej sparas på mat . Om man arbetar ska det vara riktig mat, går inte annars. Jag lagade allt.På vintern  när vi slaktade grisen som vi hade varje år så bakade jag palt o det var potatis , grönsaker, stuvade ärtor o morötter ,allt som var omväxlande. Ärtsoppa o bruna böner men det ville han ha bara ibland o lika med makaroner. Pannkakorna skulle gräddas precis då dom skulle ätas så dom vart frasiga.Fisk, man åt det man kom över, abbore ,gädda ,lake .Om man kom över ibland köptes torsfilé . sen vi fick frys kan vi lägga ner i den o tillaga på vintern.

Till jul var det lutfisk och den kunde jag luta om 1 gång så den räckte längre på vintern.

När vi slaktade till jul gjorde jag allt möjligt som korv o sylta o så. Medvursten skickade jag med slaktarn så han fick röka. Hemifrån var det alltid hemlagat. Vi hade många grisar o det blev både rökta skinkor o salta skinkor som torkades likaså fläskkorv som torkades till smörgåsmat och medvurst. Vi köpte aldrig bara lagade allt.

När vi slaktade kalvar behöll vi en del o sålde en del.Efterätter har vi ätit om så bara lingon o mjölk. Plockade mycket bär. Nu får han inte dricka mjölk. Har alltid bakat allt. Bakade hemma i stekugnen. Storbak 2 ggr om året höst o vår.  När vi gjorde hårdbröd använde vi en bryggstuga som det var bagarstuga i oxå då bakade jag o en grannfru i 2 dagar. Hon bor uppe vid grindstolparna nu.Då hade vi hårdbröd hela vintern.Rågmjöl och kornmjöl blandades i  och blev så mört. Och att sterka upp brödet till fläsk o så var hemskt gott.

Vetebröd o kakor har jag oxå  alltid bakat själv.Jag gjorde tårtor åt folk på beställning. Tom kyrkoherden den gamla ville ha min tårta. Marsan o äppelmos o grädde o garnera. Han var så förtjust i dom. Flyrens cafe har beställt ibland oxå.

Vid slakt kunde man ge smakbit  fläskkorv  eler lungkorv till släkten o dom närmasta. Grisfjälstren tog jag om hand. under krisåren var det mkt grisar här då lärde o hjälpte jag folk att ta reda på fjälstren.Tjocktarmarna skrapades o rengjordes till hackkorv o grynkorv o  pölsmaten.
Det gjordes 150 korvar åt gången vid slakt. Vi var vana hemmifrån att ta tillvara på allt.Få det att gå i hop ,tänka sig för.

Första tiden när vi var nygifta var en löning 35-40 kr var 14:e dag o läggas undan till skatten oxå. Vi hade mjölk o smör att sälja ibland. 15-20 öre l itern o smöret tjärnade jag själv, sålde själv eller till affären, men vi var aldrig utan. 

Ernst har aldrig brytt sig om pengar, jag har haft reda på pengarna.jag hade tankarna på allt ,utgifter o så.

Sömnad och handarbete har jag gjort men ej kläder ,inte hunnit så mkt annat. fanns en sömmerska på bruket . Inte så ofta man fick köpa nåt men vi har aldrig varit utan kläder , har alltid varit klädd. Hel o ren ev gammalt.

jag jobbade ihop m andra kvinnor ibland: plockade bär med grannfrun.  Jag jobbade bara på senare år ,satte lite plant på våren o på våren kunde det bli lövräfsning på bruket.

Komma hit  som nykomling svårt? I början konstigt. Dom var inte så förstående med en här, hjälpsamhet var dom inte vana vid ,man får klara sig själv.