JULBOCKEN
Andereas Sinderström född 1866berättade:
På annan dag jul gick vi alltid med julbocken.
Vi hade ett bockhuvud av trä och en fäll,som var fastspikad på huvudet.
En karl kröp i och bar bockhuvudet.
En var Herodes som läste , 3 vise män som sjöngo och en Judas som tiggde.
Vi gick i varje gård och fick pengar, brännvin eller mat.
På herrgården fick vi en gång 5 kronor i guld, men dom hade tagit fel och skickade ett bud som bytte ut den mot en vanlig femma.
Vi var en 6-7 stycken som gick med bocken och vi delade på pengarna.
På kvällen blev det dans i någon bruksgård.
Fredrik Lejdström f 1842 berättar i en intervju om att gå bock:
För länge sedan kom Lejdström ihåg att man på annandag jul samlade sig
för att "gå bock". Men det var bara pojkar under 18 år som fingo vara med. man gjorde ett bockhuvud av 2 brädor som spikades ihop i ena ändan , insidorna försågos med tänder av spik. På den övre halvan satte man fast 2 stycken ca 4 dm långa bockhorn och 2 mässings ögon. Så spikade man på en 3 alnar lång fäll. Den längsta av pojkarna , han skulle bli minst 7 alnar lång fick bära bocken. De andra klädde ut sig så gott det gick , en var sotare,en med en avigvrängd päls föreställde Judas som skulle tigga, tre klädde sig i långa skjortor och kallades stjärngossar. En civilklädd fick bära stjärnan som bestod av en stålring, klädd med papper och ett skaft mitt i med 2 ljus. Så gingo pojkarna omkring klockan 4 på eftermiddagen i alla hus. tiggaren öppnade dörren, stack in huvudet och frågade om de fingo sjunga och erhölls tillåtelse sjöngo de några verser vaeav Lejdström nu bara minns:
"En stjärna uppgick i Österland,
3 vise män efter gudsal (?) visa gick"
Så gick Judas in o tiggde mat, brännvin eller slantar. En av pojkarna bar på en säck för de saker som skänktes. man kunde få 4,5 kannor brännvin, vanligen 1/4 kanna i varje gård och 2 liter på herrgården. man hade en kagge med sig vari brännvinet hälldes som man fick. hade det blivit vänligt mottagna och fått mycket gåvor tackade de med sången :
"vi tackom nu så gärna,
vi sjungo nu till slut,
att Herren bor i ert hus.
Adjö mer er."
På de insamlade gåvorna ställde man senare på kvällen till med ett kalasi brygghuset.
Den varade vanligen till 3 på morgonen. På tredjedagen dansade man och till den festen hade bocken vid besöken i gårdarna " stulit" så mycket ljus han såg.Varje pojke fick betala 12 skilling och varje flicka 6 skilling.
BILDEN OVAN ÄR FRÅN NORDISKA MUSEET . DE TRE VISE MÄNNEN VAR FÖREGÅNGARE TILL DAGENS STJÄRNGOSSAR
Historiesajten beskriver också traditionen med julbocken så här:
Långt innan tomten och granen var det julbocken som var den största julsymbolen. Höjdpunkten i forna dagar var när julbocken kom, vanligtvis på annandag jul. Ofta var det någon yngre pojke i byn som klädde ut sig i en ut och invänd rock (med fällen utåt) och med mask och horn i pannan. När han kom på besök sjöng de som bodde i huset och bocken "dog", men fick snart liv igen och stångade husets folk. För att "bli av med bocken" fick man köpa sig fri med lite brännvin och mat. När man i de finare familjerna började ge varandra julgåvor var det bocken som fick göra det. I cirka 100 år fick bocken dela ut klapparna innan jultomten tog över. Idag lever bocken endast kvar som halmbock och på vissa julkort.