KLENSMEDJAN MED SPIKHAMMAREN


Foto från 1925
 vattensump och klensmedja som var hopbygd med mellanhammaren som revs 1923.


Vid mellersta fallet låg mellanhammaren och hopbygd med den fanns en klensmedja med spikhammare.
Osäkert när den bygdes och revs.
Klensmidet var tillverkning och reparationer av mindre föremål av järn och stål.
vid vällningen av stålet användes oftast en öppen härd,
sk klensmedshärd.
I klensmedjan jobbade klensmeder.

I spik hammaren arbetade en spiksmed med att tillverka spik och då användes slägga och städ ,här fanns en spik hammare.

Några Klensmeder på Strömbacka var:
Per Johan Rann 1854-1924
Ernst Rann 1888-1971
Helge rann f 1893

Några spiksmeder på Strömbacka var:
Erik jansson f 1815
Johan Olof Horn 1839-1921
Gustaf Reinhold Hammarstedt 1849-1929

 

SPIKSMEDEN GUSTAF REINHOLD HAMMARSTEDT VID SPIKHAMMAREN 1925
Ernst Rann f 1888  berättar i en intervju om arbetet på klensmedjan
 
"Sen  började jag som släggdräng åt far i klensmedjan och när vi började smida på 2 städ
 fick vi en gammal gubbe, värmlänningen Jansson som varit spiksmed till släggdräng  o han körde även  in kol åt oss. Senare fick vi  fick vi även gubben Ärfström till hjälp . Ärfström  var föresten svärfar till min bror Gustaf o hade då slutat som stångarsmed.
Vi gjorde av med mycket träkol då vi gjorde  hopjärn, spett , stora tänger och annat.
Domänverket flyttade kniphammaren, städet och vattenhjulet till Boda bruk Enånger när dom rev Mellanhammaren.
I klensmedjan hade vi även en spikhammare där spiksmed Horn gjorde mycket spik till rälsen bla.
Verktygen vi använde var bla tänger, mejslar, klippsaxar, borrmaskin.
När byggmästare Bergsman skulle bygga första tuben gick han länge o funderade hur han skulle få till flata band runt tuben. Till sist kom han till mig med en ritning och jag gjorde maskinen som sträckte banden o gjorde dom flata. Den maskinen användes när jag gjorde mitt sista jobb också det var flata band till Boda bruk.
 
I klensmedjan hade vi blåkläder som vi fick hålla med själva. Byxa o blus o far hade fårskinn o vi använde hemsnickrade träskor  som man gjorde av en planka, skar ur för klacken o satte på
läder. Smältsmederna ville ha träskor som var öppna fram i foten, senare köptes träskor.
Jag gick hem och åt men  hade med kaffe till eftermiddagen  ibland. Jobbade dagtid men nätter och söndagar ibland då lanchashire härdarna skulle repareras
Andra släggdrängar jag hade var den gamla vällaren Hammarstedt. Han hade jag i många år och Einar Westberg hade jag en tid men han fick inte mycket gjort. Vi måste specificera till Hanhe vad vi gjorde varje kvart, hel o halvtimme men Einar han skrev " varjehanda" på sina lappar. han fick inte så mycket gjort han.....
KLENSMEDJAN INTERIÖR 1925
RESTER AV SPIKHAMMAREN 1950
RESTER AV SPIKHAMMAREN 1950
En spikhammare som finns i Bäckefors,foto Rolf Lindh hemsidabygdehistoria.n.nu
En spikhammare som finns i Bäckefors,foto Rolf Lindh hemsidabygdehistoria.n.nu