EN SMED BERÄTTAR

JANNE WAHLSTRÖM FÖDD 7 AUGUSTI 1852 BERÄTTADE:

"Farfar var tysk smed på långvinds bruk. För vart skeppund överjärn han smidde fick han 1 lod silver.han fick beställa skedar och bägare hos guldsmeden. När han dog hade han 3 dussin silverskedar och 4 bägare.

far var också tysk smed under samma bruk. jag minns ej vad han hade i lön men en bostad på 2 rum och litet myrjord hörde till.Han hade inget jordbruk men höll 2 kor och ibland någon gris. han fiskade mycket både lax och strömming. Näten och skötarna var hans egna. Inspektorn brukade köpa fisk av honom.

1866 flyttade vi till Hedvigsfors. Jag hade redan 2 år tidigare börjat hjälpa far som kolpojk mot att han höll mig med mat och kläder. Jag fortsatte vara kolpojke i Hedvigsfors åt far som nu sysslade med franche comté smide. Sedan blev jag räckardräng och fick 50 kronor i lön första året , 100 kronor det andra.

I Hedvigsfors städslades smederna varje år på våren då man skrev kontrakt. 5-10 kronor i städselpengar plus 1 kvarter öl, 1 kvarter brännvin,bröd och sill.

Till midsommaraftonen skulle bruksarbetarna resa en stång .
Bolaget bjöd på dricka,bröd och sill.


Brännvin köptes till alla helger i Hudiksvall. I kanna kostade mellan 1-2 kronor.

Så lades smidet ner 1877 och jag flyttade till Strömbacka. året innan hade jag gift mig. vi fick 200 kronor i brudgåvor.
Vi hade kalas för hela släkten.

Till en början blev jag dagsverkare för 1 krona om dagen på sommaren och 75 öre på vintern. Jag fick arbeta i jordbruket och i skogen. det var ett tungt arbete. bostaden som ingick i lönen hade 2 rum, en kammare och ett kök. i köket fanns en stor mur med bakugn och härd. En vedlår stod brevid.På andra sidan dörr´n fanns en kärlhylla, 2 sängar,1 byrå och ett bord stod längre in. Det fanns 3 fönsteri köket och 1 i kammaren.jag hade samma bostad när jag började på med smidet igen. I Hedvigsfors hade jag tjänat 600-800 kronor om året, nu hade jag 1000 kronor.Jag hade inget jordbruk men en koföda ingick i i lönen. 1 ko och 1 gris hade jag. Slaktdjur köptes vanligen på hösten. ull och lin måste jag också köpa. Några köpte tyger men de flesta vävde hemma. Man gjorde av med många hammarskjortor i smedjan på året. skräddaren sydde alla bättre kläder.

För vintern hade man saltat ned kött i fjärdingar. På magasinet fanns det alltid sill, strömming och säd att köpa.

jag övergick efter några år till vallonsmide och då fick vi det mycket bättre. man tjänade flitpengar på vallonsmidet. varje år fick smederna ett pund lutfisk.

Då hammaren stod måste vi göra dagsverken. 1 krona fick man på sommaren och 75 öre på vintern som en vanlig dagsverkare. klockan 6 på morgonen  började arbetet och man höll till på sju på kvällen. man fick hålla matsäck själv, man tog med sig strömming eller sill,tunnbröd eller rågbrödkakor, gröt eller någon soppa.

både på Långvind och i Hedvigsfors fanns en sk bergslåda, far och farfar fick betalt ur den då de voro gamla. far fick 10-20 kronor om året, andra hade mer. de hade satt in litet pengar förut och fick nu ränta på dem."