FISKE HISTORIER



ERNST RANN F 1888 HADE MÅNGA BÅT OCH FISKEHISTORIER, HÄR ÄR NÅGRA AV DEM

"Gubben Sving var en riktig spjuver, han hadde en eka med ett stort hål där han brukade sätta i en topp så att vattnet rann ut igen , en gång ville en bokhållare åka med honom.
- vill du ro eller ösa, frågade Sving.
bokhållaren ville ösa o fick ett fasligt jobb med att hålla undan allt vatten som vällde in i båten.
När dom kom iland undrade bokhållaren hur Sving gjorde när han rodde själv.
- då sätter jag i toppen sa han."
 
"Sving berättade om när bla  skogfält, lindman o Rall -Hedman var på skånsjöarna o fiskade några dagar.
Dom åt hos en gubbe som bodde ensam där. han bjöd på fisk o potatis o sås. Gubben var lortsam o sällskapet åt bara av fisken o potatisen.senare i båten sa Rall -Hedman att det fanns mycke fisk i sjön-ja men ingen sås! sa gubbeb som säkert var harm eftersom ingen smakat såsen."
 
"Det drogs fiskehistorier den ena värre än den andra .När Rall -Hedman berättade om en väldigt stor fisk han fått en gång sa Skogfält på värmländska
-dä va allt en valfisk det då förstår jag..
- nä... sa Rall -Hedman det använde jag som bete."


"Forsman hade en urgrävd trästock med sin från Forsmark. En eka.
Mört fiska han å åt som ingen annan gjorde hänne.  Den är ju så benig!
-Många mål i sjön, -Många mål i sjön, sa han.
Han var inte bra på att laga nät, Wahlström var bättre."
 
"Jag har fiskat mycket .
En ål på 4,6 kg fick jag i en ryssja neri här,innan jag gifte mig.
Bovallius svärson, Ellis  satte in annons i tidninga
Jag vägde den på affär´n  o fråga på herrgårn om dom ville köpa den  men det blev Tigerström som köpte den.
-Men den är ohyggligt fet, sa han

Sen efter att jag gift mig fick jag en till i en strängmjäle ,fru Brolin kom upp på gårn o sa att den skulle hon ha så skulle jag få en röding från Skäråssjön sen på hösten när dom fiskade där o det fick jag. Hon skulle ha ålen till herrarna som var här på skogsexercis."

ANDEREAS SINDERSTRÖM FÖDD 1866 BERÄTTAR I EN INTERVJU

Man fiskade på viloskiftet, lediga stunder eller söndagarna. Det var mest gäddor, ål och abborre vi fick. Vi använde grimnät och pulsade in fisken. Några kaggar fisk var det mesta vi allt som allt brukade få. Fisken saltades och torkades på pinnar i solen. Vid användande  blötte man upp den, kokte den eller stekte den i ister eller talg.
 

Edvin Vinlund 1884-1978 tillhörde en gammal vallonsläkt och själv  var han den som slog ihop den sista vallonhärden i världen 1945 .
 
Han arbetade åt bolaget från det han var  13 år och fram till pensionen vid 69-års ålder.
 
Under många år arbetade han som fiskare åt bruket.
 
1924 var Vinlund och rättare Karl Larsson ute och la´långrev på Dellen.
När dom befann sig mellan Nätterön och Orrön  började det plösligt  koka och fräsa runt båten.
Det blåste upp till storm utan dess like och när vågorna slog mot båten blev Larsson
rädd och trodde att deras sista stund var kommen.
Vinlund sa att Larsson skulle ta årorna mitt på vågkammarna så att de bredde ut sig.
En halvtimme kämpade dom innan den värsta stormen gått över och båten fått lä för Norrbolandet.
Så småningom kunde långreven läggas ut.
Vinlund och Larsson gick i land på Orrön där dom övernattade i en koja.
Vinlund fiskade åt disponent Bovallius och 1922 under strejken hade han blivit utsatt för ett sabotage. Man hade då sänkt hans eka vid Orrön genom att fylla den med sten.
Nu garderade sig Vinlund genom att fästa  en dragrev från båten till ena handleden när han lade sig att sova i kojan.
Den gången utsattes dom inte för något sabotage.
Näten var fulla dagen efter och  äventyret på Dellen i storm glömde dom aldrig.
 


Foto nedanför från Iggesunds paperboards foto arkiv:
Edvin Vinlund och förvaltaresonen Leif Brolin med
rödingsfångst från Skäråssjön 1927.