INTERVJU MED ester persson


Ester Rann kallades för "Rann-Karls Ester"gifte sig Persson och flyttade så småningom till Iggesund med maken.
Hon tyckte om att prata om Strömbacka och pratade snabbt och mycket och jag hälsade ofta på henne och det var alltid intressant.
Gästvänlig och omtänksam var hon och hon brukade baka 
pariservåfflor tills jag kom och när jag lämnade henne så fick jag alltid ta med soppåsen att slänga. Hon brukade stå i fönstret och titta så jag kastade den ordentligt och sen vinkande hon tills jag var utom synhåll med bilen. Hon gick tyvärr bort för några år sedan.  
Här en bild där hon sitter och sorterar potatis bakom Hammarbertas med nypermenentat hår.


Jag hette Rann som  flicka. Pappa Karl Rann o mamma Anna Fagerström
Farmor o farfar var från Masbo
Vi var 3 syskon och mina bröder hette Rubin och Bertil.

Jag växte upp i Hammarbertas mot affären.  Över oss bodde bla Hulda och  Ossian Sjöstedt och  i ett  av enkelrummen på framsidan bodde min morfar  Fagerström. Morfar hade så fint vitt skägg och en väldigt fin bibel minns jag som var grön och stygg-gubben fanns i den bibeln också. Bertil och jag gick för att hälsa på honom och morfar sa att vi inte fick komma för han var för ofärdig för att följa oss tillbaka, vi bodde på gaveln i samma hus men vi vågade inte gå hem själv för vi var så mörkrädda efter att ha tittat i bibeln.

Pappa jobbade i smedjan och sedan åt Kalle Berg.
Mamma skötte om hemmet .
Farfar var otroligt duktig på att göra kopparkärl.

Vi hade inte kylskåp så vi använde bla en konserveringsapparat för att maten skulle hålla bättre. Burkarna  förvarades i källaren. Vi konserverade bla grönsaker som soppa, rått saltat fläsk, köttbullar och korv.

Minns att farmor en gång sa att hon såg 2 kärringar uppe i lampan som stötte på ett varsitt stötbräde. Är det du och Greta Söderlund frågade jag. Nej det är Söderströms-Brita o nån mer.
Hon såg dom säkert! Folk som var döda sen länge.
 
Mamma var bra att sy kläder. Hon brukade köpa tyger av en som hette Ljus som gick runt och sålde. Minns en klänning hon gjorde i mörkrött ylletyg. Kjolen blev rundskuren och det var stora puffärmar och så sydde hon en blomma i siden på bröstet. Jag blev så fin i den.

Jag lekte mycket med handlarens dotter Wera .
Minns en gång att hennes mormor var där.
-jag kan inte förstå vart jag gjort av glasögonen.sa hon en gång och weras pappa svarade:
-Det kan jag förstå för du har dom uppå huvudet.
 
Fanns ett hus vid magasinet som är rivet där bodde mjölnar Nordqvist med fru. Dom hade en dotter som hette Eva tror jag.
 
Senare bodde fru Swartz där efter att maken dött. Hon var alltid så rödblommig. En dag kom jag på henne med att gnugga kinderna med rött kräppapper.
Hon brukade säja att hon var född på julafton o därför fick hon heta Eva.
 
Lillpelle bodde på övre i fyrkanten med döttrarna  Anna o Thea. Thea var jungfru på herrgården sen dog Fohreus och Thea flyttade.
 
Innan pingstvännerna köpte änkebyggningen så bodde bla 2 tanter där ”Hjälpar-Greta” och Johanna, hon hade så fint i fönstret, vita spetsgardiner o röda pelargonier. Då var jag 6-7 år.
 
En annan Johanna på Strömbacka hade en son Werner som hade sömnsjuka.
 
Kalle Ranns pojke drunknade när han var 7 år då byggde Kalle ett nytt hus längre bort från sjön.
 
I beggelbo bodde kassör Sjöstedt med frun Edith , dom fick inga barn.
Kom ihåg att fröken Siljestam sagt till folk att om man såg ut som fru Sjöstedt borde man bära slöja. Det nådde kassören som sa till Siljestam: -jag skulle aldrig byta ut min Edith för hon har ett hjärta av guld. Edith var brunaktig i hyn på nåt vis. Siljestam var en myckt elak fröken
.
Östen Brandt  råkade ofta illa ut och min kusin Harry Brandt var ett annat barn som hon inte tyckte om. En gång sa hon att han antagligen skulle bli landsvägsluffare när han blev stor.
Senare frågade Siljestam oss barn vad vi ville bli när vi vart stor och  Harry  svarade "landsvägsluffare"
 
Farfar dog i Masbo 1924 då tog min farbror över där med hustrun Gertrud Rann.
 
Farmor o farfar hade 6 barn som alla bodde på bruket. Farmor bodde 2 månader var hos sina barn innan hon dog 1940.
 
Helga o Gerda Eriksson var 2 systrar  som hade café ,deras far var trädgårdsmästare.
 
Rosmor hade café före systrarna och hon sålde bla trillor en sorts cocosbollar. Trattgrammofonen stod på en byrå.
Hennes fosterdotter gifte sig med en Gunnar o flyttade till Iggesund.
 
I huset vid magasinet bodde först mjölnare Nordqvist, Sen fru Swartz med sällskapsdamen Frida och  sen bodde Erik o Anna Wahlqvist där innan det revs. Det var en lägenhet.
 
Jag följde pappa till hjälpar-Greta på änkehuset o sålde skriften "tron segrar" en gång. Hjälpar-Greta hette Söderlund o hade en liten kaffeservering.
 
Jag och Alfhild Brandt var ute och gick en söndag och när vi kom till grindstugan kom en bil och Alfhild öppnade grinden och fick 50 öre   men då kom Grindstu-Brita ut ur stugan och ville ha pengarna .
Vi var mycket ungdomar på bruket och många var med i Iogt- logen .
Där var vi varje lördag kväll.
När det var brödernas afton kokades ägg och serverades ansjovis.
När det var Systrarnas afton skötte vi flickor om träffen.
 
Minns att min äldsta bror  och Henning Berg gick upp till förvaltaren och frågade om vi ungdomar fick dansa efter loge-mötet och Einar skulle spela dragspel. Det fick vi om vi låste dörren. Lill-Pelle blev sinnig , vägrade lämna lokalen och sov bredvid kaminen fast det var mitt i natten.
Minns när Erik och Anna Wahlqvist var förlovade och  Lill-Pelle var ju pappa till Anna och satt i styrelsen och vi ungdomar ville ha bort honom. Den där lördagen var det sammanträde och Lill-Pelle skulle röstas bort för han var så sur o elak.
När det var dags för röstning då tittade Anna på Erik som stod längst fram och började skruva av sig ringen för visa att om han röstade  bort hennes pappa så gjorde hon slut.
Lill -Pelle blev kvar.
 
Basar hade vi också varje påsk.
Minns att jag och Birgit Lejdström stod i peka rätt och det var mycket filmstjärnor. Det var 2 pojkar från Bergsjö som  gissade rätt och vann en förseglad vinst och blev ombedd att komma tillbaka sista dagen då storvinsterna delades ut. Erik Kallberg tyckte att dom skulle gett dom en annan vinst än förseglad men det höll inte Birgit o Ester med om.
Västerbergs från Bricka spelade den gången minns jag
 
Teater spelade vi också.
I barnlogen var jag den goda fen och hade en lång skär klänning som Göta haft  när Regina gifte sig. Faster Tilda tyckte jag var tokig som skulle använda den på teater men fick låna den i alla fall.
Alfhild och Ann-Margret var spara och slösa.
Jag som fe  gick i mellan Spara som var rädd om pengarna och Slösa som bara ville göra av med sina,.
 
Vi hade bara höns och fröken Siljestam brukade köpa ägg av oss.
När Herman Swartz levde så hade vi en väldigt fin tupp och Ewa var så arg för tuppen galade varje morgon och hon hotade att nacka den.
En dag var tuppen borta och mamma sa att den nog låg i tant Evas gryta.
Det var inte så noga på den tiden.
 
Mamma brukade mjölka åt Hultmans varje midsommar för då åkte dom till Ljusdal.
När jag var 18 började jag på ålderdomshem i Delsbo innan jag började på Forsa folkhögskola för jag tänkte utbilda mig till föreståndarinna.
7 maj 1945 ringde en faster och sa att jag måste komma hem för mamma hade fått en hjärnblödning och jag blev tvungen att ta hand om henne. Jag jobbade med henne så att hon blev nästan bra igen.
 
Sen kom Thure Persson till Strömbacka för att jobba hos åkare  Wedin, vi träffades och förlovade oss 1946. och gifte oss i Bjuråkers kyrka 1947.
 
Gotthard Wahlström brukade komma över och spela svarte Petter med min son ibland när han var i 5-års åldern och pojken hade märkt korten så Gotthard blev svarte Petter varje gång men låtsades inte om som han visste för pojken.
 
Vi hade bla en syförening på Godtemlarhuset
Jag umgicks mycket med Nora Kallberg, vi plockade bär och spelade kort.
1964 flyttade vi från strömbacka.
När jag var liten hade jag en granne som hette Walle Nordqvist och en dag i vedboden sa han att han skulle resa till Amerika men komma tillbaka. Han kom aldrig tillbaka. Han fick en son på Strömbacka som växte upp med walles föräldrar.
 
Birgit Zacco hade gymnastik med oss och vi hade uppvisning vid midsommarstången och dansade bla i Bjuråkers folkdräkt.
 
Fru Hessner brukade gå runt på Strömbacka iklädd  mocka jacka, ridbyxor och hatt.
 
Mamma dog och pappa flyttade sen till mig o Thure i Iggesund. Han bodde med oss  i 13 år innan han gick bort. jag ville aldrig lämna mina föräldrar.
 
Bredvid nya pensionärshemmet mot skolan var det en granhäck och där var det tältmöten på somrarna som pingstvännerna hade. Det var mycket folk och dom spelade o sjöng.
 
Min farbror Per Algot Rann med fru o 3 åriga dottern emigrerade till Amerika. Det var meningen att dom skulle åka med Titanic men det blev nån sorts förhinder.
 
Jag brukade skämta med grannen Walter Winlund ibland. Han tyckte om att dricka öl o en gång när jag putsade fönstren så satt han ute i en röd tröja.
- hörre du när gick du med i frälsningsarmén da?  frågade jag
- Du är tokig du jänta sa han.
Det gick att skoja med honom. Han gifte sig aldrig för den han ville ha dog ung, Elsa wahlqvist som var syster med Erik Wahlqvist.
 
Jag var med i kyrkliga syföreningen och en gång på tvättstugan när vi träffades hörde vi hur det skramla på nervåningen . när vi kom ner stod en naken karl o rota i en kartong med lort tvätt. Det var  kyrkoherde Frank  var där och tog en fredagsdusch.
 
En gång var vi bjuden hem till kyrkoherde Frank. Vi var flera som åkte bla Hambergs  på affären och Hulda Andersson o nanna Larsson och Erik Kallberg körde. Det bjöds på svampsmörgås och kaffe .Kyrkoherde Frank sa till Hulda Hamberg  att hon skulle ta en smörgås till  .
-Nej tack, det är bra för mig. Sa Hulda.
-Men ta en till Hulda. Svampen är färsk för vi har plockat den på kyrkogården idag.
 
 
Stod och väntade på bussen vid kyrkan en gång och det var vid Henrikssons blomster-affär.
Och kyrkoherde Frank kom därifrån en aning överförfriskad med en blomsterbukett. när han såg mig så ropade han.
-hallå, är du här å ?
- ja jag har varit på kyrkogården . svarade jag
Och kläm inte fast buketten på pakethållaren.
-jag har köpt den till Fanny ! sa han.
- Ja det gör detsamma, sa jag. Kläm inte fast den. Det blir ju bara en massa skräpblommor sa jag .Och  cykla inte utan gå och skjut cykeln så du kommer hem!
-Det har du rätt i jänta, sa han och ledde cykeln hemåt.
 
 
Det var en rolig präst Frank.
 
Han skrev aldrig ner sina predikningar heller och en gång när det var fulla kyrkan under en predikan  såg han ut genom lillfönstret och såg människor utanför.
- Är det fasoner det! Att vara ute på kyrkogården när det är Guds tjänst Herre!
Sen fortsatte han sin predikan.
 
Vi hade mycket på Strömbacka förr med affär, post och kontor bla.Vi handlade mat på affären och strömming kom dom o sålde.
 
Lillbagaren kom från Bergsjö med buss på Lördag förmiddagen och åkte hem på eftermiddagen och mamma brukade köpa rågbröd av honom. En lördag kom han in när jag stod och bakade bullar och ville se om jag kunde göra en limpa också.
- Men gå ut så jag inte fläter degen i ögena på ´re . sa jag o vägrade baka när han tittade på  som var bagare.
 
När jag växte upp brukade vi åka kälke på fettisdagen. Från stallbacken och förvaltaren var snäll och satte vakt mot Bergsjövägen och så åkte vi  långt ut på Masbosjön.
På kvällen var det större jänter o pojkar som åkte.
 
Min familj var ju socialdemokrater liksom andra på bruket.
1922 var det strejk och då föddes jag 18 juli.. Då fick herrarna och dom som jobbade på kontoret vara i Myra och räfsa och pappa hade lånt häst för att hämta barnmorska och när han passera Myra vågade han inte titta.
 
Grindstu Britas karl anders som vi kallade för Grindstu-Anders  var väldigt fin och han gick till fots till Delsbo och grejjade en fackförening och ledde strejken.
 
När det var möten i fackföreningen så var det Gerda och Helga som sålde kaffe  på Iogt och jag brukade få servera .
 
Slaktare var Johan Bergsman, annars handlade jag oftast av Västansjö slaktaren som åkte ut varje Fredag. En annan slaktare som brukade komma var Herman  Pettersson från Delsbo.
Konsumbussen åkte med men det tyckte inte handlaren om förstås.
 
Mina föräldrar var missonsförbundare . Pappa var evangelist i Småland och han spelade cittra och nån annan  spelade gitarr. Sen kom pappa hem o träffade mamma.
 
När mamma var sjuk var det dr Carlsson han kom ut på sjukbesök också. En gång efter ett besök i Frisbo kom han in för att se hur mamma mådde när jag tog hand om henne .
 
Homopaten kerstens Ante  anlitades ibland också.
En gång cyklade 3 pojkar från Strömbacka till honom o han bjöd dom på kaffe men hade bara 2 skorpor.
 
25 februari halv 5 på morgonen dog mamma och Hulda Karlsson på växeln berättade att dr Carlsson lovordat mig för att jag tagit hand om mamma och hållit henne så ren och fin. Han satte värde på mig sa han.
 
När Roger var liten ,han hade inte börjat skolan ännu, en julafton så var Ture ute och gjorde en snölykta och pappa hade gått till kapellet för att elda och jag lagade mat då knackade det på dörren och in kommer en tomte och frågade om det fanns några snälla barn. Roger satt på söffa
 –ja det finns det, sa Roger.
 –Du ska få ett paket och tant Anna en flaska saft för hon är sjuk och sen gick tomten.
 –Ser du nu då sa jag du som inte tror på tomtar att det visst finns för pappa o morfar är ju ute båda två. Ska du inte öppna paketet?
-Jo ...sa Roger  men vet du mamma ..... Tomten hade farbror Walters skorna....
 
 
Morfar berättade att när han bodde på Hedvigsfors så satte han ut gröt åt tomtarna vid smedjan på jul och det var slut dan efter. Så tomtar trodde smederna på..
 
fanns bakstuga och där bakade mamma hällbröd på hösten o hängde upp kakorna i taket.
Dom blev nog fulla med damm.
 
Farfar kom ju från Långvind o han kunde inte skriva. Inte ens sitt namn men använde bomärke. Det finns på strömbacka museumet.
 
 Jag fick en docka av min morbror när jag var 5 år som hade en röd kappa och var för fin för att leka med så hon fick stå på en byrå. Birgit Lejdström och Eda  Forslund kom för att titta på dockan men när jag klev ut på bron så snubbla jag så jag tappade dockan och huvudet på dockan som var av porslin gick i kras. Då skrattade Birgit o Eda o klappade i händerna.
 
Sen köpte  mamma ett nytt huvud till henne som hon sydde fast  och jag fick leka med den.
 
Jag konfirmerades inte för jag var ju inte döpt för vi var ju missionförbundare.
 
Vi hade potatisland både på bolagets och  uppe i skogen och på hösten när det var dags att ta upp potatisen sa jag till mamma att hon fick lova  att inte gå över spången upp i skogen och ta upp pärerna för hon var ju sjuklig.
-Ja,jag lovar på heder men inte på samvete, svarade hon.
 
Vi hade ett land  vid vedboden där vi odlade morötter och rödbetor och kålrötter o lite annat.
I en annan säng odlade vi astrar i alla möjliga färger, minns att jag gav fröken Siljestam en bukett.
 
Siljestam röck sönder örat på Elof ström för han blev beskylld av Ante  för att ha förstört skaftet på yxan när han högg ved på skolan tillsammans med Östen Brandt.
Elof försvann på rasten och kom tillbaka med pappan Oskar.
-kom ut människa så jag får tala vid dig. Dundrade Oskar .
Du ska inte rycka nå ören av min pojk för då får du se. Sa han
 
Och Östen Brandt hade hon slagit över knogarna så det blivit stora valkar och hans mamma gick till förvaltaren Brohlin o visade upp skadorna.
-Det var det värsta sa förvaltaren  som satt i skolstyrelsen.
Siljestam fick en varning sen.

Jag tror att min tredje fröken som hette Ekblom var flata...
 
 
När jag gifte mig var klänningarna cyklamenfärgade föresten....