FEJSEN


Många av dom anställda på bruket hade den sk  kofödan om 2 tunnland de själva skötte,
därtill hörde ladrum jämte ladugård med plats för högst 2 kor, gris, en kalv.
Det var ett gott tillskott i barnrika familjer.

Korna strövade fritt i skogen och hämtades hem för mjölkning.
Dom största ladugårdarna som byggdes var 2 långa fejs  på var sida om järnvägspåret  från övre hammaren ned mot hagen mellan skolan  och kassörsbostaden "Swartz", där det fanns plats för 44 kor samt grisar och höns.
Här hade främst smederna sina djur.
1956 revs den östra ladugården och 1966 den västra. Man kan fortfarande se resterna av slaggstenar efter dem i marken.


 
 
 

Asta Andersson född Fastén växte upp med sin familj i hagen och var en av familjerna som använde sig  av dom här fejsen och berättar:

"Dom flesta hade 1 ko men  vi hade  2  ett tag innan dom gjorde om det ena båset till gris kitte.
  I lidret förvarades hö och där silades också mjölken.
Alla ordnade själva med sitt hö. Man kunde låna häst av bolaget att slå och härsa. Pappa  hade sitt hö på en täkt mot Masbo , där odlade vi också potatis och hade en fin lada. Jag glömmer  aldrig när vi  skulle dit. Pappan hämtade hästen, morbror Gustav bar drickkruset, mamma hade  korg med fika och kaffe och jag  min kartong med dockan. På vintern gick vi över isen med kälke om vi  skulle dit."

 

FEJSEN PÅ STRÖMBACKA SAMT JÄRNVÄGSSPÅRET
FEJSEN PÅ STRÖMBACKA SAMT JÄRNVÄGSSPÅRET