Sture Wahlqvist f 1928  berättade i en intervju 2011
 
Vi var 4 syskon och förutom jag så var det  Erik, Elsa och Signe .
Jag var sladdbarn och är den enda som lever idag.
Vi växte upp på mangeln som det kallades. Mina föräldrar flyttade nog dit som nygifta.
Vi barn kallades för mangel sen. Mangel-Erik, mangel-Sture osv...
Det var bara ett rum och mangelbod i ett rum bredvid.
 När manglarna flyttades till magasinet så byggde farsan om så vi fick ett rum till. Innan pappa och mamma flyttade dit var det enbart mangelbod. Alla manglade där och det var 9 källare under huset som folk använde. Själv låg vår källare vid fyrkanten som var ett hus nedanför oss. vi bodde på mangeln  tills  det revs och då   flyttade mamma och jag till en lägenhet i ett nybyggt hus nedanför Iogt lokalen och  Erik och hans fru  Anna bodde i den andra lägenheten i samma hus.
 Det var på 60-talet.Erik var min bror och Anna hans fru växte också upp på Strömbacka, hennes pappa kallades för lill-Pelle.
Pappa växte upp i strömbacka. Min pappa kallades Petters-Algot efter farfar Petter och min farmor kallades Petter-mora. Hon var född Taberman. Dom bodde nog där Wedins byggde hus sen. Där stod ett litet hus med garage har jag lite minne av.( huset petters)
Jag gick bara i strömbacka på skolan och skolan låg  väldigt nära, ett stenkast att gå bara.
 
Pappa var snickare åt bolaget. Det låg en snickarverkstad på vägen mot Frisbo längst upp i Strömbacka .Kalle Berg hade snickarverkstad på andra sidan i samma byggnad som var mer avancerad. Pappa hade bara en lokal där han gjorde allt för hand. Han använde inga stora maskiner. Han gjorde körredskap åt bolaget bla kälkar. Kalle Berg gjorde bla skogsbaracker sen tog Walter Andersson över allt det där och snickrade stugor.
 
Mamma var hemma och skötte hem och barn. Hon kallades för Grindstu-Greta  så hon växte kanske upp där . Det var i alla fall hennes syster som hade hand om grindstugan och hon hette Grindstu-Brita.
Mamma  spådde i kaffesump. Det var många som kom till henne fast  mest fruntimmer.
Mormor o morfar hette Swang och dom flyttade från  Strömbacka.
Jag minns morfar lite grann ,att han flyttade till Fiskvik till sin son Helmer.
Helmers fru hette Greta lika som min mamma och ungarna hette Birgit och den andra dottern minns jag inte namnet på.
 
Uppe på middagsberget på vänster sidan en 3-400 meter upp från grindstolparna byggde  min farfar en lada och brukade jorden.Det var potatisland och vi sådde och odlade där. Det kallades för Bye. Ladan blev säkert riven senare. längre bort låg ett ställe som kallades för Lurn och där odlade Jonas Persson. Han kallades för  Jonke och var bror  bror till Lill-Pelle.
Jag spelade fotboll. Strömbacka hade eget lag med Frisbo men jag spelade med Ängebo.
Sen blev jag värvad till Delsbo av  Artur Larsson .
När jag skulle iväg och titta på fotboll då följde kompisarna med. Jag hade en Morris.
 Allan Bohlin var bästa kompisen liksom  Karl-Lennart Eriksson, Rune Nordin som var murare från Hassela  och bodde där åtminstone på veckorna i ett rum på brukskontoret och Erik Kallberg.
Sågen i Strömbacka den låg vid Masbosjön nedanför Bösens.
Den lades ner på 60-talet nån gång. Timret kördes fram på vintern och låg i sågdammen. Min pappa var kantare och sköte hyvelmaskinen och brorsan Erik var sågare och skötte om sågramarna. När pappa dog tog jag över hyveln och kantningen. Hyvlade gjorde jag i stort sett hela vintrarna. Virket användes till arrendegårdarna runtomkring. Det hyvlades all sorts virke från lister till de grövsta plank. Det fanns ett lagerhus och sen byggdes ett nytt hyvelhus med såg på andra sidan ån mot täkterna mot Bergsjövägen till. Inspektor Hanhe styrde och ställde på  hela sågen.
 
Jag var 12-13 år när jag började arbeta. Mitt första jobb var åt rättar-Larsson. Vi högg busk och buntade ihop på Röjarbo, det användes på ladugården sen kanske som foder åt djuren.
Det var bra att växa upp på strömbacka. Det fanns ingen lekpark då men vi sparkade mycket boll .
På vintern tyckte jag om att åka skidor. Jag var med i mycket skidtävlingar som logen anordnade eller andra byar runtomkring. Min pappa gjorde skidor åt mig från början. jag blev så less på dom sen så jag siktade på lärkträden nedanför mangeln och körde av dom. Då fick jag  nya sundins skidor som morsan grejade.
Olle Brandt hade en cykelverkstad som jag hjälpte Kalle Berg att bygga.
Brorsan Erik lagade klockar billigt. Folk kom ända från Hudiksvall med sina slarviga ur.
Han hade alltid pipa i munnen och sköte om Iogt lokalen. Hela vår familj var godtemplare.
 
Midsommar firades i 3 dagar. Det var klubben som anordnade dans på logen. Walter Andersson var ordförande och delegerade ut allt jobb och skötte kassorna med pengar från inträdet. Dagen före midsommar spolades logen med brandspruta.
Pengarna som blev över användes till att ordna bussresor bla till Norge
Iogt hade biografen . från början var det Herbert Wedin och Walter Andersson som köpte biografen tillsammans och senare körde Herbert själv. När han tröttnade så köpte logen i strömbacka den. Erik, jag och George Bohlin skötte filmvisningen. Varje lördag var det bio på Iogt. Det kom erbjudanden från filmbolagen och vi beställde hem en film i veckan.Det var mycket Nils Poppe och Eva Persson filmer som visades.
George Ärfström hade en ambulerande biograf  genom bolaget och visade film i bla Frisbo och Furuberg .
Frugan träffade jag på Högslogen. jag var mycket på dans som ung. jag hade ju bil och kunde ta mig överallt. jag flyttade till svärfar i Trogsta. Frugans mamma var redan död. Vi fick en son som heter Sten. Sen köpte vi den här lilla stugan. jag åkte emellan och jobbade kvar på Strömbacka.
 
Under andra världskriget var det många som blev inkallade. Min svåger gift med min syster Signe hamnade ända i Danmark.
Jag skadade knät på Glysisvallen när jag sparkade fotboll, det blev aldrig bra.
När jag bodde på Strömbacka och blev sjuk så åkte man till doktor Bergström i Johannesberg.
Bergström 3 kroner kallades han för det kostade alltid 3 kronor.
Jag minns en gång på vintern när jag var 15-16 år så blev en kvinna som hette Andersson  i Masbo dålig. Då kom rättar Larsson till mig och sa att jag skulle ta ut en häst och finåkarsläden och far upp till Masbo och hämta fru Andersson hon var föresten  Walter Anderssons mamma. Vi tog släden över sjön till Strömbacka och så stod en bil där som skjutsade henne vidare till Johannesberg. Det fanns inga bilvägar då till Masbo.
Edvin Winlund var fiskare åt bruket. Det var nästan förbjudet för vanligt folk att fiska förr tillbaka. om man gjorde nåt förbjudet och det kom fram till dom styrande på herrgården så blev man svartlistad på en gång.
Vi brukade bada på holmen i Brukssjön, vi gick på ledarna ut dit.
Det var skiljeställe där utanför tvättstugan så massaveden gick på höger sida, timmer i mitten.
Fållorna blev fulla med massaved. Det var uppbyggt så man kunde skjuta timmer o massaved under fållorna. Den mittra ledaren gick att flytta och hacka man loss den och någon gick ut på den så ramlade dom ner. Vi gjorde sånna rackartyg ibland.
Ormendammen gjordes i ordning senare till riktig badplats.
 
Landbonden Elof Persson hade folk anställda bla Krull Sven Persson som var från Sörväna och bodde hos Elof då han jobbade. Krull o jag spelade fotboll ilag.