JÄRNBRUKET


HÄR KAN DU LÄSA LITEGRANN OM SMEDERNA OCH SMEDJORNA SAMT SMIDET PÅ STRÖMBACKA.
SIDAN UPPDATERAS ALLTEFTERSOM OCH HAR DU VÄGARNA FÖRBI SOMMARTID SÅ TA DIG GÄRNA TID ATT BESÖKA SMEDJAN OCH UTSTÄLLNINGEN PÅ LABBIT OM LIVET OCH ARBETET FRÅN 1700-TALET TILL 1950-TALET.

FINNS ÄVEN VIDEOFILMER DÄR MAN KAN TITTA PÅ FÖR ATT SE OCH HÖRA OM ARBETET .

Till Hälsinglands bruk kom malmen på skutor från Roslagen och de
färdiga järnvarorna skickades tillbaka, ofta för export, till Gävle eller
Stockholm. 

HÄR KAN DU LÄSA OM HUR ALLT BÖRJDE BLA.


Askultanten och kanslisten i Bergskollegium Daniel Ahlbom (1701-1783) fick 1742 privilegium för en masugn och 3 hamrar i  Över och ytterån och Rågärdsån i Bjuråker.
Hammaren vid överån byggdes först och fick heta Hedvigsfors. Den andra hammaren placerades vid Rågärdsån och fick heta Strömbacka efter Ahlboms svärfar rådman Peter Strömbäck i Gävle som senare blev ägare till Strömbacka och hälften av masugnen som hörde till Hedvigsfors.

De första smederna var Mats Andersson malmgren 1711-1787 som kom från Malingsbo bruk i Dalarna och Per halvarsson 1700-1765 som flyttade över från Hedvigsfors.

År 1756 såldes Strömbacka till assesorn, senare landshövdingen Per Abraham Örnsköld 1729-1791 som gett namnet åt staden Örnsköldsvik. då Örnsköld 1769 bytte landshövdingestolen i Västernorrland mot den i Södermanland såldes bruket och hade sen flera ägare innan det 1827 övertogs av brukspatron Per Adolf Tamm på Österby bruk. Denne införde 1828 vallonsmide av Dannemoramalm på en av de 3 hamrarna. Bergskollegium gav därför Strömbacka tillstånd att använda Österby bruks stämpel på denna del av produktionen.

Till bruket hörde Movikens masugn belägen 6 km fråm Strömbacka. Moviken uppfördes 1796 och byggdes om 1861. Den ersattes 1904 av en modernare masugn. 1884 byggdes en smalspårig järnväg för transporterna mellan Moviken och Strömbacka. Den så kallade oxbanan.

Per Adolf tamm hade 1831 köpt närliggande Hedvigsfors bruk.

År 1869 köpte dåvarande ägaren Gustaf Tamm även Iggesunds bruk och Nianfors bruk och 1876 slogs alla bruken samman i ett aktiebolag.
Efter bolagsbildningen flyttades en lanchashirehärd från hedvigsfors till Iggesund.

Vallonsmidet vid Strömbacka fortgick ända till 1947. Smedjan var då den sista i världen med 
vallonsmide.
Lanchashiresmidet fortsatte till 1953 och var vid nedläggningen landets näst sista lancashiresmedja. Den sista var ramnäs bruk i Västmanland.

På bilderna nedan från fotoarkivet iggesunds paperboard:
Peter strömbäck dy (oljemålning fr 1746) som  gav namn åt Strömbacka
samt ingress för fastebrev för strömbacka bruk ( inledande del av köpebrevet)