LABBE

Smederna arbetade i skift och oftast stannade smederna och sov i "labben"
eftersom dom behövde all vila de kunde få och hemma i deras små lägenheter
trängdes många personer å liten yta.
Det har funnits en labbe vid varje hammare.

.Den gamla labben vid övre hammaren revs i mitten av 1800-talet och det byggdes upp en ny , modernare på samma plats.
Den gamla labben var en välvd stenbyggnad  med jordgolv, eventuellt var det en källare eller undervåning till byggnad med annan funktion.
Där fanns plats för 8 lavar med halm utefter väggarna, en stor järnkamin samt ett litet fönster.
Det är Fredrik Lejdström född 1842 på Strömbacka som berättat i en intervju  om gamla labbe vid övre hammaren och med hjälp av Hanhe skissade de upp hur den såg ut invändigt.

 

LABBE:         Eller labbi, var en vallonsk benämning på en bygnad där smederna
                      kunde vila mellan arbetspassen.

LAVE:           Sängarna som var enkla med halm madrasser.

PO Palm f 1858 var med på den tiden då smederna arbetade i 5 timmars skift.

" Sedan smeden intagit mat o kaffe efter skiftets slut vilade han i sin säng i labbet. Labbet var inrett i ett hus uppfört av slaggtegel med trä tak och jordgolv. Varje smed hade sin egen säng, en enkel träbrits hopspikad av honom själv med madrass fylld av halm.
Labbit uppvärmdes av varma smältstycken så där var ganska varmt. Råttor var flitiga gäster i labbit som ofta gjorde sällskap med smeden i hans säng. PO Palm hade från barndomen en stor vårta på ena sidan om näsan. En natt då Palm sov kom en stor råtta upp i sängen som sökte sig fram till ansiktet. Råttan som fick syn på den stora vårtan som såg ut som en svulst trodde det var nåt ätbart och behagade bita av vårtan som troligtvis smakade bra.
underligt nog växte ingen vårta ut efter detta operativa ingrepp."


historia berättad av Palms dotter Hulda

Övre labbe som är det enda labbe som finns kvar på Strömbacka  genomgick stor renovering på 20-talet
och när inte smederna längre använde den till övernattningshus kom den att bli strömbackas badhus.
Dit kunde bruksarna gå o få sig ett karbad mot en avgift på 25 öre.
Det var mest smeder och andra arbetare som utnyttjade den förmånen.
Förvaltaren o tjänstemännen hadde i stor utsträckning skaffat sig egna badkar på 20-30 talet.

När smidet lades ned användes labbe till gymnastiksal åt skolbarnen men även till olika kurser som  brottning, bordtennis och bygge av modellflygplan.
 
Den stod sedan tom i flera år innan den restaurerades och nu används som utställningsmuseum.

PINGIS PÅ LABBE,ALLAN BOHLIN MED VÄNNER