- HEM
- KONTAKT
- GÄSTBOK
- VÅR HEMBYGDSFORSKNING
- LÄNK TIPS
- EFTERLYSNINGAR
- FOTOGALLERI
- STRÖMBACKA
- HUS OCH BYGGNADER
- SKOGSBRUKET
- JORDBRUKET
- JÄRNBRUKET
- OXBANAN
- INTERVJUER
- TRADITIONER
- SKOLAN
- FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER
- FOLK PÅ BRUKET
- FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
- LIVET PÅ BRUKET
- BROTT OCH STRAFF
- TIDNINGSNOTISER
- SJUKDOMAR
- MUSIKEN
- FRITIDEN
- FÖRETAG PÅ BRUKET
- FILM MED ERIK KALLBERG SOM GUIDE
FEJSEN
Många av dom anställda på bruket hade den sk kofödan om 2 tunnland de själva skötte,
därtill hörde ladrum jämte ladugård med plats för högst 2 kor, gris, en kalv.
Det var ett gott tillskott i barnrika familjer.
Korna strövade fritt i skogen och hämtades hem för mjölkning.
Dom största ladugårdarna som byggdes var 2 långa fejs på var sida om järnvägspåret från övre hammaren ned mot hagen mellan skolan och kassörsbostaden "Swartz", där det fanns plats för 44 kor samt grisar och höns.
Här hade främst smederna sina djur.
1956 revs den östra ladugården och 1966 den västra. Man kan fortfarande se resterna av slaggstenar efter dem i marken.
Asta Andersson född Fastén växte upp med sin familj i hagen och var en av familjerna som använde sig av dom här fejsen och berättar:
"Dom flesta hade 1 ko men vi hade 2 ett tag innan dom gjorde om det ena båset till gris kitte.
I lidret förvarades hö och där silades också mjölken.
Alla ordnade själva med sitt hö. Man kunde låna häst av bolaget att slå och härsa. Pappa hade sitt hö på en täkt mot Masbo , där odlade vi också potatis och hade en fin lada. Jag glömmer aldrig när vi skulle dit. Pappan hämtade hästen, morbror Gustav bar drickkruset, mamma hade korg med fika och kaffe och jag min kartong med dockan. På vintern gick vi över isen med kälke om vi skulle dit."